Monthly Archives: February 2014

Med ena benet kvar..

Med ena benet kvar

Med ena benet kvar

Hårt koncentrerat, väl medveten om att det inte är nått trevligt på kommande satte jag mig i bilen tisdag för en vecka sedan och åkte in till Mehiläinen (läkarstation/privatsjukhus) i Forum i Helsingfors för andra gång på en och samma dag. Jag hade varit där och visat fram min teknik på att sätta egna sprutor, fått en annan spruta och fått OK med beröm men visste att nu var nått på tok igen!

Efter en liten väntan fick jag komma in till läkaren och han tittade på mig efter jag förklarat hur livet ser ut för tillfället och jag visade honom mina “nya vänner” som dykt upp på olika ställen på min höger sida av magen, sidan och ryggen. Jag har slitit med en illa fungerande höger sida rätt länge, med smärtor av olika slag och nu med en rodnande hy på olika ställen. Han tittade på mig och sa de magiska orden.. “Helveteseld” eller “bältros”! En och samma sak, och det smakar lika illa. “Helvetesild” har jag ju hört talas om hemma ifrån Norge men det är ju sådant folk får “just innan de dör?” med olidliga smärtor? När de är typ 100 år? Ja, det är vad du har fått!! Men det finns mediciner!

Jag tittade mig själv i spegeln på vägen ut från Mehiläinen och konstaterade att jag nog ser ut som en som just har träffat “mannen med den sista oljan”, likblek och o-duschad och stressen på utsidan av skjortan. “Måste hinna, måste hinna” mumlar jag till mig själv när jag går iväg och får fixat ännu mera medicin till min redan skrämmande “travel-pack” En egen bag full i sprutor och mediciner är numera vardag när jag åker iväg, men det är just detta som är grejen. JAG KAN FORTFARANDE ÅKA IVÄG!! Det är ju helt FANTASTISKT att jag med egen hjälp kan fortsätta leva “som vanligt!”

Det att få helveteseld nu i min ålder är faktiskt en gåva! Det visar sig att enligt vad som skrivs på internet så är det en eventuell biverkning på medicinerna vi tar mot HAE. Jag är ABSOLUT inte så vältränad som jag var just innan nyår när jag fick mina första bekymmer! Det att från att träna minst 5 gånger i veckan, åtminstone 2 timmars pass varje gång hade fått mig i otroligt bra skick sedan jag började på Wasa Sports Club 5 augusti. Men det att bli kvar i sängen eller i varje fall inomhus nära en stol i två månader har satt sina spår på ett brutalt sett, men nu ser jag ändå ljuset börjar att närma sig.

Nu vet jag VARFÖR denna infernaliska och oförklarliga smärta tagit tag i mig och även vad som har fått igång min HAE på detta otroliga vis som detta år har startat! 4 gånger akut in på sjukhus och en natt även “under observation” i Vasa. Jag har inte svaren på alla medicinska frågor som svävar över mig som ett tätt moln. Men jag har frågor 😉 MASSOR av frågor men även ett par svar. Skönt att veta att jag kan leva som normalt även med bältros/helveteseld, även om jag redan kan skriva under på att denna smärta den ger är rakt ut sagt ÅT HELVETE! Men beroende på min “låga ålder” 😉 och just det att jag trotts allt är rätt så vältränad i botten, så kan jag bege mig ur sängen, ut lite och gå och jag klarade av att uppträda nu i helgen i Norge både fredag och lördag! Visst, vissa dagar och även kvällar fick jag “ta ut extra tid” i sängen, men jag KLARADE DET! Stackars alla dessa åldringar som ligger kvar i sängen och kan inget göra med denna typ av smärta! Jag förstår MYCKET VÄL varför de kallar sjukdomen helveteseld!

Med min höger sida utlånad till djävulens bästa vän smärtan kan det väl sägas att jag har ena benet kvar i livet.. Men med det ena benet står jag STADIGT! Och JAG GER MIG INTE!! Sakta men säkert skall jag återgå till det normala! Tog just sista medicinerna för denna gång för bältros attacken! Kommer att ta sin lilla tid, det vet jag. Men hjärtat, huvudet, rösten och humöret är STARKT och på väg tillbaks! Så “plötsligt” ses vi därute igen, jag längtar och hoppas det inte går för lång tid innan vi skrattar tillsammans igen! 🙂

Tjärlek och RESPEKT!

Geir